Järnvitriol

Det nya planket vid grusgården har vi behandlat med järnvitriol. Järnvitriol gör att träet snabbare får den grånade tonen som obehandlat trä får av sig självt så småningom.

Det råder delade meningar om huruvida det skyddar träet eller inte. Vissa menar att det har en mögel- och svamphämmande verkan medan andra hävdar att det gör varken från eller till. Hur som helst verkar järnvitriolat trä hålla alldeles utmärkt.

Och snyggt är det också, passar så bra som bakgrund till växter

eller till min lilla verktygsinstallation.

Utflykt till Provence

Ja, man skulle kunna tro att vi hamnat i Provence, när Maria/Almbacken och jag besökte Lilleba Larsson och hennes trädgård i Abbekås på skånska sydkusten.

Att Lilleba inspirerats av Nicole de Vésians trädgård i Bonnieux i Provence rådde det ingen som helst tvekan om.

Och hon har lyckats minst lika bra!

Tydliga klippta former, stora ytor med gröna marktäckare, sparsamt med blomning. Så snyggt tillsammans med den böljande utsikten över golfbanan som ligger granne med trädgården. 

Utsökta och välkomponerade detaljer överallt, här bor en konstnär.

Jag tror att det jag gillade allra mest var variationen i växtmaterialet i det klippta; 

klotthuja, spirea, ölandstok, avenbok, silverpäron, ljung, kornell, benved, förutom de mer traditionella som buxbom, liguster och idegran. Precis som hos Nicole de Vésian.

Tusen tack Lilleba, för att vi fick komma!

Trädgårdslyx

Massor av fikon på gång, hoppas de hinner mogna.

Den milda vintern gjorde att fikonträdet inte frös tillbaka alls.

Vi har redan skördat 15 fikon. Ost och nyskördade fikon, det är trädgårdslyx för mig!

Snickeri och miljövänlig träimpregnering

Ibland lyckas jag övertala maken att snickra något till mig. I sommar blev det ett bord.

Jag är helnöjd, det blev ju ursnyggt, tack maken! Rejält och bra, jag kan ha flera krukor på bordet och ända får kaffebrickan plats. Lätt! Det är vårt soffbord från G.A.D som stått modell.

Utebordet är behandlat med OrganoWood som är ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat, läs mer om det här. Nu väntar jag bara på att det ska bli så där snyggt silvergrått. Och kanske på en matchande soffa?

Myrten - hemma och borta

Som bekant är jag lite, lite svag för myrten 

och jag har under 20 år tagit sticklingar från en planta som vi fick i present när vi flyttade in i vårt hus. Så gott som alla sticklingar har rotat sig så nu har det blivit några stycken, en sisådär 45.

När jag besöker andra trädgårdar blir jag alltid lite extra glad när jag ser att andra också gillar myrten. Som här i en parterr i köksträdgården på Marle Place i Kent. Det här visar verkligen vilket milt klimat de här där, i södra England. Ja, jag är ganska avundsjuk på det, jag hade gärna haft en myrtenhäck..

På Marle Place fanns även denna fräcka häckskapelse. 

Krocketbana. Det känns ganska engelskt, eller hur?

I övrigt var trädgården inte så mycket att titta på, 

det bästa var nog att vi var helt själva i trädgården, så lugnt och skönt.

Även hos Tage Andersen på Gunillaberg finns myrten.

Men där bor de inte utomhus utan i hans 400 kvm stora orangeri.

Suck.

Plötsligt känns mitt 24 kvm stora havehus lite futtigt... Nä, jag bara skojar, jag älskar mitt havehus och det är precis lagom stort.

Mer bilder från Gunillaberg kommer, vilket fantastiskt ställe!