Och det varde ljus

Nästa vecka ska Lunds trädgårdssällskap ha en belysningskväll.

Och gissa vem som genast anmälde sin trädgård som demoträdgård?

Superspännande! Jag har länge funderat på belysning i trädgården men tyckt att det verkar så svårt att få det rätt.

Så att få testa så här är perfekt.

I veckan har Anette H. Gårdhagen från Lykkans designträdgårdar satt upp en mängd olika armaturer. Som lyser upp från alla möjliga håll.

Och jag gillar det mesta av det. Men det är inte helt lätt, t ex gillar jag inte att ljuskällan syns. Dessutom kan den blända vilket inte är så behagligt. Och inte heller vill jag se själva armaturen, svarta plastmojänger är inte några prydnader i rabatterna.

Favoriten är nog spotlighten på det vita bordet i mitten av trädgården. Och den på myrtenträden. Och den inne i bambun. Och...

Upp- och nervända världen

... kändes det som här i dag. När Lina och Sanna från butiken på urfina Zetas trädgård i Stockholm kom på besök. På sin skånska inspirationsresa. Va, ska de som arbetar på ett sådant inspirationsställe få ut något av ett besök här? Nä, nu drömmer jag väl?

Men som så ofta var mina besökare kunniga, intresserade och urtrevliga och det var ett sant nöje att gå runt i trädgården med dem. Och det trots att jag hade kört upp dem i ottan för att hinna innan jag gick till jobbet. Dock hade jag hela tiden en känsla av att det var fel; jag borde ha varit hos dem på Zetas och hämtat inspiration. Men jag kommer dit. Snart. Var så säkra på det.

Tack Lina och Sanna för att ni kom och förgyllde min dag! Och tack för de fina presenterna!

Moonbeam

Det blev inte bara gula blad i den gula rabatten; en gul blomma fick vara med (förutom alla daggkåporna så klart) nämligen blekt, blekt gula höstöga `Moonbeam´

Snygg, speciellt mot buxbomsklotet som också har fått flytta hit.

Energin är på topp och jag gör om rabatter på löpande band; i går drog jag upp alla silvermalörtarna i grå hörnan. Det hade blivit alldeles för skuggigt för dem, och silvermalörten finns ändå redan både i silverhavet och i carportrabatten. Istället flyttade jag hit två daggfunkior, silvrigt plister och en blåaktig starr, Carex platyphylla, som jag köpte på Overdams gräsplantskola när jag var där med Lunds trädgårdssällskap häromveckan.

Här visar Anna/Goda stunder & Tokiga idéer och Maria/Almbacken hur roligt vi hade bland gräsen.

Gult är fult?

Nä, det kan man inte säga, jag gillar gult men kanske mest gula eller gulbrokiga blad. Ofta trivs växter med snygga blad i skuggan och gult är perfekt att lysa upp skuggan med.
I min gula rabatt är det riktigt gult i maj när det gulbladiga korstörneträdet slår ut. Då ser det underbart soligt ut hela tiden. Nu pågår helrenovering av rabatten, bl a har två ligusterklot fått flytta hit från lotten.

Klot kan man inte få för många av. 

Och att kloten har lite olika gröna färger gillar jag. 

Heuchera `Lime Rickey´ är ny                       Hakonegräs `Albostriata´ är också ny

Jag har flyttat hit några gulbladiga gräs                       t ex palmstarr                              

                    Zebragräset           

Ljust gula hostan "Gold Standard" gillar jag färgen på så den får också plats i det gula.  

Tulpaner, tulpaner, tulpaner vill jag ha, så klart, och vad lätt det går att gräva ner dem i en nygrävd, lucker rabatt, lätt som en plätt. Vips hade jag grävt ner 95 lökar här i det gula! Det är grönvita `Spring Green´och mörka `Ronaldo´. Och favoriten `Queen of Night´, den kan jag inte vara utan.

Blod droppar

Nej, jag menar blodtoppar! En hel driva av små röda prickar i luften.

Högt däruppe svajar de tillsammans med miskantusgräsets röda vippor, mmmm.

Det är den höga sorten jag gillar, den låga `Tanna´ är inte lika elegant och har dessutom en tendens att lägga sig. Blodtopparna började blomma för mer än en månad sedan och är fortfarande på topp. Blodtopp!

I helgen har det varit underbart sommarväder och jag har tagit ett rejält tag med att gräva ur komposterna. För kanske, kanske ska komposterna flyttas och ge plats för ett växthusbygge. Men vi har pratat om det bygget i många år så jag tror inte på det förrän jag ser det. Seeing is believing.

Äppel Päppel

Vi får massor av äpplen i år. Och en hel del trillar ner på marken. De trillar hela tiden. Plötsligt kommer det ett äpple farande genom luften och dunsar i marken precis bredvid. Måtte jag inte få i huvudet. Eller skulle det kanske ge nya idéer, precis som för Newton?

Bilden illustrerar även torkan denna sommar, jag hänger slangen i trädet och låter den hänga där och spruta en stund.

Äpplena är snygga som dekoration, här tillsammans med två skålar med marktäckaren minikotula. 

Förutom att vattna hemma i trädgården har jag i dag även vattnat på odlingslotten, för prognosen ser mycket lovande ut; sol och runt 20 grader i flera dagar. Jag gillar september!

Inspirerad av en...

... grep. Ja, det måste ha varit min nya fina grep som inspirerade mig att ta itu med den gula rabatten. Som jag har gått och funderat på så länge. Rabatten med korstörneträdet, daggkåpor, iris, salvior, riddarsporrar och vita höstanemoner. 

De alldeles underbara blå irisarna. Underbara ungefär en vecka och sedan mest tråkiga resten av året (51 veckor!). Och jag vill ju många så att det blir en häftig masseffekt, vilket för med sig att det är en stor yta som ser tråkig ut efter blomningen. Och de mörkt lavendelblå salviorna som står så snyggt mot daggkåpan. Allt blommar ungefär samtidigt men sedan är det tomt. 

De oemotståndliga vita höstanemonerna. Som inte trivs hur jag än gullar med dem. Men de kan jag inte ta bort, de får en chans till, så jag testar att flytta dem. 

För i den täta, nästan ogenomträngliga, mattan av gulgröna, Waldsteinia ternata trivs de. Märkligt. Och jag trivs också med waldsteinian, som för det mesta är vintergrön. Så nu blir det en heltäckningsmatta av waldsteinia över hela ytan med många klot av buxbom, liguster och spirea. Så får jag användning för några av mina täta, fina ligusterklot som står på tillväxt på odlingslotten.

Och de vita höstanemonerna och lite annat som zebragräs och klematis `Arabella´ får vara kvar. 

Häcken av daggkåpor får vara kvar men plantorna behöver grävas upp och föryngras för de blommade dåligt i år. Daggkåporna blommar inte heller så länge men det är OK för där har man de fina bladen kvar efter blomningen. 

Så nog har jag nytta av min nya grep (och kanske en spade också). Vilken tur att jag köpte den.

Fortsättning följer.